Det visar en ny kartläggning av kommunernas matsvinn. 35 miljoner slängda luncher beror emellertid inte på att det lagas för mycket mat, utan på den stressiga måltidsmiljön i skolorna. Eleverna saknar måltidsro, det är för hög ljudvolym i matsalarna och det är för få vuxna på plats.
Karin Fritz på Livsmedelsverket menar även att en nyckeldel i att minska matsvinnet är att mäta elevernas konsumtion det vill säga hur mycket mat som hamnar i gästens mage.
Med sådan data får vi veta hur mycket mat eleverna faktiskt äter och kan på så vis hitta lösningar till problemet och mäta framgångar. På sikt kan det att med Generation Waste mätverktyg bli möjligt att lägga till mängden lagad mat vilket tillsammans med tallrikssvinns- och serveringssvinnsdata ger skolan uppgifter på hur mycket mat som eleverna har ätit. Vilket enligt Livsmedelsverket gynnar både måltidsmiljön och ett minskat matsvinn.
Karlstads kommun är ett gott exempel på hur man kan lyckas skapa en trivsam och populär skolmatsalsmiljö med enkla knep. För att komma åt den stressiga måltidsmiljön ställde man frågan till eleverna om vilken restaurangmiljö de trivdes i. Svaren hjälpte dem att skapa en ny skolmatsal med målet att verka lugnande och inbjudande så att eleverna trivs och vilja äta i matsalen i stället för att söka sig någon annanstans.
De kom fram till att det behövdes rum i rummet, med andra ord, avskärmningar av den stora salen och skapa mindre avdelningar. Vilket i sig leder till minskad bullernivå i matsalen. De använde sig också av färg och form med textilier, en variation av möblemang och dämpad belysning. Förändringarna ledde till att två tredjedelar av eleverna upplevde högre trivsel och att fler elever kom och åt i matsalen. Nu undrar vi på Generation Waste med spänning hur matsalsrenoveringen påverkade matsvinnet?
Generation Waste fem tips på en matsvinnsreducerande måltidsmiljö:
1. Skapa avskärmningar i matsalen för att sänka ljudvolymen och öka mysfaktorn.
2. Förläng lunchtiden eller schemalägg lunchen så att tiden i matsalen separeras från rasten. Det gynnar även lärares möjlighet att arbeta mer pedagogisk med måltiderna.
3. Börja mät hur mycket eleverna äter genom att göra ett utslag på planerade portioner kontra serveringssvinn och tallrikssvinn.
4. Öka vuxennärvaron under lunchen, och inkludera pedagoger i matssvinnsarbetet.
5. Ge eleverna möjlighet att smaka innan de lägger upp maten på tallriken.
Vill ni veta mer om schemalagda måltider så har Måltid Sverige gjort en handbok för schemalagda måltider. Den ger er konkreta forskningsbaserade tips och arbetssätt som gynnar elevers hälsa, lärande och minskat matsvinn.
Comments