Slängd mat står för 6% av världens totala växthusgasutsläpp och om matavfallet var ett land skulle det rankas som trea efter USA och Kina när det gäller växthusgasproduktion (Ritchie & Roser 2020). Slängd mat är slöseri av resurser och en bidragande faktor till den globala uppvärmingen som i sin tur är en orsak till de naturkatastrofer som just nu breder ut sig världen över. 1,3 miljoner ton mat slängdes i Sverige 2018 varav 70% i våra hushåll. Detta innebär att vi som privatpersoner bär ett stort ansvar på våra axlar.
Så påverkar matsvinn samt mat- och lantbruksindustrin klimatet
Utsöndring av metangas: När mat ruttnar och bryts ner utsöndras skadliga gaser som är 25 gånger mer skadliga än koldioxid när det gäller att fånga upp värme i atmosfären (EPA).
Transporter: Många av de livsmedel och råvaror vi äter dagligen har rest långa vägar. Avokado, som på senare tid blivit populärt odlas exempelvis inte i Sverige, utan fraktas världen över från USA, Peru, Afrika, Israel eller Sydeuropa. Transporterna har en stor påverkan på den ökade växthusgaseffekten, framförallt om vi dessutom sedan slänger maten.
Skövling av skog: Lantbruksindustrin står för ungefär 30% av världens växthusgasutsläpp och upptar 38% av jordens yta. Att man för att utöka odlingar skövlar regnskog hör inte till ovanligheterna. Skövling av regnskog och annan skog ödelägger många arters naturliga hem och förstör den biologiska mångfalden. Vi har inte längre råd att förlora fler träd, då de tar upp koldioxid ur luften och fungerar som ett naturligt skydd mot den globala uppvärmingen.
Slöseri på resurser: Vi använder enorma mängder vatten när vi producerar mat. Jordbruket står för 70% av det vatten som används över hela världen. Det krävs exempelvis hela 50 000 liter vatten för att producera 1 kg nötkött (Ritchie & Roser 2020). Att vi därav slänger ungefär 1/3 av maten vi inhandlar är ett tecken så gott som något på att vi fullständigt tappat respekten och kunskapen om den energi som krävs av jorden för att producera vår mat.
Bild tagen från medvetenkonsumtion.se
Vikten av att bli medvetna konsumenter
Vi svenskar har ett ekologiskt fotavtryck på 6,6 globala hektar och är med bland de 15 länderna i världen med störst fotavtryck per person. Om alla andra hade ett lika stort avtryck som vi svenskar, skulle vi behöva cirka 4 jordklot i stället för det enda vi har (WWF)
Det är hög tid att bryta gamla vanor och ta ansvar för vårt konsumerande. Ur ett större perspektiv handlar det om att vi som enskilda personer måste återta respekten för det vi varje dag äter. Gör vi det, så är risken mindre att vi handlar i blindo och slänger massor av mat. Respekt nås genom kunskap och när ett aktivt beslut om att minska sitt ekologiska fotavtryck tagits, kan man börja ta aktiva val för ett bättre klimat.
Minska ditt ekologiska fotavtryck
Handla ekologiskt: Genom att handla ekologiskt så säkerställer man att det man köper inte besprutats av kemiska bekämpningsmedel som kan vara skadliga för miljön, samt att djur fått vara utomhus och fått utlopp för sitt naturliga beteende. (Läs mer)
Handla närproducerat: I Sverige finns det gott om goda och nyttiga grönsaker som förser oss med energi och välmående. Att köpa närproducerat kan ibland innebära att man köper råvaror som odlats på en mindre gård, vilket kan betyda att priserna kan vara lite högre. Ett tips är att handla grönsaker som är i säsong; då säkerställer man att de både är goda och inte allt för dyra.
Minska din köttkonsumtion: Som vi tidigare nämnde så krävs det stora mängder vatten för att producera kött. Och som om inte det vore nog så orsakar köttindustrin stora mängder metangas. Idag finns det många substitut till kött, vilket har minskat tröskeln till att bli vegetarian eller vegan. Oavsett om man väljer att bli vegan eller inte så är det viktigt att vi tar ansvar och minskar vår köttkonsumtion. Ett hett tips är att börja hantera grönsaken som huvudkomponent och köttet som bikomponent. Då har man dessutom råd att köpa bättre kött.
Använd dina sinnen: Du har säkerligen hört det förr: För att undvika att slänga mat så ska vi använda våra sinnen och inte stirra oss blinda på bäst-före-datum. Lukta och smaka innan du slänger.
Planera bättre: När det kommer till matsvinn i hushåll, så är den stora orsaken brist på planering. Det kan räcka med att kolla i kylen en extra gång innan vi handlar eller att skriva en inköpslista. På så vis minskar vi spontantrippar till matvarubutiken och minskar risken att vi köper något vi redan har hemma.
Σχόλια