Vi måste ta matsvinnet på allvar och visa vägen

Lena Sjöqvist, kökschef Restaurang Tullängen, Örebro kommun och ambassadör för Generation Waste.

På Tullängens gymnasium i Örebro handlar skolmaten om mer än att bara mätta magar. Här är maten en del av skolans lärande och hållbarhetsarbete. 

Under ledning av kökschefen Lena Sjöqvist har skolrestaurangen blivit en förebild för hur offentliga måltider kan skapa verklig förändring från råvarurespekt och återbruk till tydlig kommunikation och starkt fokus på att minska matsvinnet. 

Vi fick en inspirerande pratstund med Lena om ansvar, framtidstro, och varför det är dags att sätta hållbarhet i skolköket på den stora agendan. 

Hur ser du på matsvinnsfrågan inom skolköken i Örebro kommun? 

– Matsvinnet upprör mig innerligt.
Vi har låtit det gå alldeles för långt, utan att tänka på konsekvenserna och förmodligen för att vi ”haft råd”. Det finns fortfarande en känsla av att "det gör väl inget" eller ”det lilla kan man ändå inte använda” men det är just det som det gör och det är förmodligen det man kan. Varje matsked som slängs är en resurs, ett klimatavtryck, och ett svek mot de som inte har tillgång till mat och vår planet.
Jag tycker det är vår skyldighet, särskilt i offentliga kök, att vara förebilder, lära av varandra och lära våra elever och visa vägen. 

Vad motiverar dig och ditt team att jobba så aktivt med hållbarhet och matsvinn? 

– Det är viljan att göra skillnad.
Vi ser hur mycket som går att förändra och kanske är det just de små medel vi haft som gjort oss så uppfinningsrika, med små medel söker vi lösningar på att ta var på allt för att kunna erbjuda våra matgäster ett lockande utbud.
Vi försöker hitta lösningar istället för att fastna i problemen. I köket har vi nog lyckats komma väldigt långt men vi ser fortfarande tallrikssvinnet från gäst som en stor förlust i både ansvar och kommunikation Men man blir oerhört glad när man ser tomma tallrikar och nöjda elever för att maten ätits upp och uppskattats, då vet vi att vi gör något rätt. 

Hur jobbar ni för att skapa en trivsam matmiljö? 

– För det första bygger vi matglädje i servering varje dag. Vi vill att våra gäster ska uppleva och bli intresserad av att smaka på det mesta som erbjuds. Men vi vill också att matsalsdelen skall kännas varm och inbjudande och där vill vi att man ska förstå att vi tänker hållbart. Vi använder återbruk, vi har faktiskt över 120 växter i matsalen, vi skapar handgjorda menytavlor och skyltar som berättar om råvarorna och hållbarheten bakom maten.
Våra elever är gäster, ja till och med stamgäster och vi behandlar dem med samma respekt som man gör på vilken lunchrestaurang som helst.
Det handlar om att skapa en helhetskänsla där maten och skolrestaurangen får den värdighet den förtjänar. 

Berätta om #ClimateFoodChallenge2025 som du varit med och startat! 

– Det började med en enkel tanke:
"Vad händer om vi samlas runt ett gemensamt mål att minska klimatpåverkan från offentliga måltider innan 2025 är slut?" Vår förhoppning är att fler tar stegen och hakar på därför att det finns ingen annan väg framåt. 

Så skapades #ClimateFoodChallenge2025 ett nätverk där kockar, kökschefer och pedagoger kan dela idéer, resultat och lärdomar med varandra.
 

Bland de första som anslöt fanns: 

• Leila Dahlborg, Lunden i Stockholm 

• Johan och teamet på Norlandia förskolor Pärlan, Huddinge 

• Anna-Karin Ris, Almarevägens förskola, Järfälla 

• Daniél Kallonas, Skapaskolan 

• Generation Waste 

Vi har absolut ingen prestige, tvärtom vi vill bara vara bjussiga så att våra klimatavtryck tillsammans minskar i en snabbare takt. Hållbara skolmåltider borde vara normen i de svenska skolköken men vi vet att man kan behöva stöd och att man är tacksam för tips och råd.

Så här gör du klimatsmart matlagning i praktiken

Steg 1: Sätt ett mål

Vad vill ni uppnå? Minska matsvinn? Öka det gröna? Sätta klimat på kartan i skolan?

Steg 2: Börja mäta

Använd en våg eller översiktlig uppskattning – all mätning är bättre än ingen.

Steg 3: Dokumentera

Fota, skriv ner, samla recept, jämför siffror. Det visar på utveckling och engagemang.

Steg 4: Dela det ni gör

Använd taggen #ClimateFoodChallenge2025 på sociala medier eller i matsalen.

Steg 5: Inspirera andra

Berätta! Vad har ni lärt er? Vilka rätter funkar? Vad har eleverna sagt – Vi vill att alla hänger med och bidrar i taggen #ClimateFoodChallenge2025 så vi kan göra skillnad tillsammans! Avslutar Lena vårt samtal med mycket energi och ett varmt leende.