Halverat matsvinn frigör resurser till godare och näringsrikare måltider
- Generation Waste
- 25 aug.
- 4 min läsning
I den senaste rapporten från Livsmedelsverket, publicerad i augusti 2025, en ökning från rapporten 2023, framgår det att äldreboenden i Sverige i genomsnitt slänger 114 gram mat per person, varje dag. Det är dyrt, ohållbart och helt onödigt. Daniel Oddhammar som visar hur kommuner kan frigöra resurser, minska matsvinnet och skapa en mer hållbar äldreomsorg.
Daniel, varför är matsvinn ett så stort problem på äldreboenden?
– Ett grundläggande problem är att man ofta lagar för mycket mat på äldreboenden. I många fall levereras maten från centralkök, vilket gör det svårt att justera portionsstorleken i realtid. Det leder till att man alltid överlevererar för att vara säker på att ingen portion blir för liten. Dessutom vet man inte alltid exakt hur hungriga de äldre är från dag till dag, vilket gör det ännu svårare att anpassa mängderna.
– En annan aspekt är att de äldre kanske inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att känna hunger. Det kan innebära att maten inte blir uppäten trots att den är tillagad. Så det handlar om att förutse behovet av mat och göra rätt justeringar, något som ofta saknas.
Vad skulle du säga är den största utmaningen för äldreboenden när det gäller matsvinn?
– Den största utmaningen är att man inte vet exakt hur mycket mat som behövs, eller hur mycket varje individ äter. Jag tror att äldreboenden skulle behöva mer flexibla system för att justera portionerna efter boendenas individuella behov. Ett exempel skulle kunna vara att erbjuda olika portionstorlekar, till exempel small, medium och large, eller ge möjlighet att justera proteinmängderna beroende på individens behov.
Hur kan Generation Waste hjälpa äldreboenden att minska sitt matsvinn?
– Generation Waste kan hjälpa till genom att erbjuda verktyg för att mäta och följa upp matsvinn i realtid. Genom att samla in data om matsvinnet får äldreboenden en tydlig bild av hur mycket mat som slängs och varför. Vi kan också hjälpa till med utbildning av personalen så att de blir medvetna om hur mycket mat som går till spillo och därmed bättre kan planera och justera portionsstorlekar.
Hur kan minskat matsvinn påverka äldreomsorgen långsiktigt?
– Om äldreboenden lyckas minska sitt matsvinn skulle det kunna frigöra resurser för att laga mer näringsrik och god mat. De pengar som sparas på matsvinn kan användas till att förbättra kvaliteten på de måltider som faktiskt serveras. Dessutom skulle en mer hållbar matproduktion ge ett positivt exempel för både personal och boende, vilket skapar en mer hållbar och medveten verksamhet.
Vad skulle du säga till äldreboenden som tvekar att börja mäta och minska sitt matsvinn?
– Jag skulle säga att de inte har något att förlora – tvärtom. Genom att mäta matsvinn får man en konkret bild av var problemen finns, och genom att justera portionsstorlekar och förbättra planeringen kan man spara både pengar och tid. Dessutom kommer det att bidra till en mer hållbar verksamhet, vilket i sin tur kan stärka äldreboendets varumärke och förbättra arbetsmiljön.
Hur ser du på utvecklingen av matsvinn på äldreboenden de senaste åren? Har du sett några förändringar?
– Medvetenheten om matsvinn har ökat. Men tyvärr ser vi ändå en ökning, från 112 gram per person 2023 till 114 gram per person 2025. Den ökningen beror delvis på att fler äldreboenden nu faktiskt börjar mäta sitt svinn, vilket gör att siffrorna blir mer synliga. Men på det positiva sidan ser vi att det lagas mer mat från grunden, vilket är ett steg i rätt riktning.
Vad tror du är den största missuppfattningen när det gäller matsvinn på äldreboenden?
– En stor missuppfattning är att äldreboenden inte kan göra något åt matsvinnet eftersom det handlar om att tillgodose alla boendes behov. Men genom att mäta och anpassa portionsstorlekar kan mycket göras för att minska svinnet. Det handlar också om att fråga brukarna vad de tycker om maten, att laga mat som de faktiskt tycker om är en stor del av lösningen.
Vilka konkreta åtgärder kan äldreboenden ta för att minska matsvinn på kort och lång sikt?
På kort sikt handlar det om att börja mäta och justera portionsstorlekar. På lång sikt kan äldreboenden implementera mer hållbara matlagningstekniker, återanvända överbliven mat där det är möjligt och involvera de boende mer i matlagningen. Vi har exempel på äldreboenden som tagit hjälp av kockar för att inspirera personalen och de boende till att laga mer varierad och hållbar mat.
Inspiration är ofta nyckeln, det väcker nya idéer i köket och leder ofta till både mindre svinn och tydliga besparingar. Där kan jag bidra med kreativitet och konkreta exempel på hur små förändringar frigör resurser som istället kan användas till bättre råvaror och mer matglädje.
Hur ser du på samarbeten mellan Generation Waste och äldreboenden för att minska matsvinn? Vad skulle du vilja se mer av i framtida samarbeten?
– Jag ser är att kommuner och äldreboenden behöver både verktyg och inspiration. Lina ger personalen rätt kunskap och metoder för att få kontroll på matsvinnet. Jag kan bidra med nya perspektiv och kreativitet i köket som leder till smartare arbetssätt. Tillsammans kan vi hjälpa kommuner att frigöra resurser pengar som istället kan gå till bättre råvaror, mer näringsrik mat och högre kvalitet i omsorgen. Kontakta Daniel för inspiration till köket
